tillbakablick

".. tills jag är examinerad lärare.. Och jag känner en press så stor att det inte är sant.
Att kombinera 100 % jobb, 100 % studier, småbarn och sysslor hemma är SKIT jobbigt ärligt talat.
Klarar jag detta, om allt verkligen går vägen och jag är färdig om 39 dagar. DÅ, då ska jag gråta, skratta och unna mig något riktigt fint..."
 

Detta skrev jag 9 december.. Nästan 7 månader sedan. Känns helt sjukt! Minns hur jag mådde sista halvåret. Sjukt stressad och hade ångest konstant. Kände aldrig att jag räckte till. Hur jag än vred och vände så fick inte dygnet fler timmar. När jag satt upp klockan 3 på nätterna och skrev på examensarbetet och skulle upp om 3 timmar. Varje natt vare likadant.
 
Men för att komma till den roliga biten. Jag klarade det ju, uppenbarligen genom något mirakel och viss stönighet. Men va gjorde jag då?! Inte ett skit!! Jo, jag grät och skratta de gjorde jag ju. Men fira det struntade jag helt i. I och med att jag fick en anställning i december så kändes det ju som att jag redan fått högvinsten :) Men i och med att vi ska till Turkiet nu i September så kan vi väll säga att det blir min och min fina familjs belöning. Kan vi skåla lite med paraply drinkar ;) 
 
För er som undrar så är jag för tillfället arbetslös. Eller, föräldraledig som jag föredrar att säga ;) Har skickat in lite jobbansökningar och håller mina tummar stenhårt för att en av de jobben ska bli mitt! Trivs så fruktansvärt bra med mitt jobb. Ja, jag älskar mitt jobb och det är verkligen skönt att man känner så! Sen är det skönt att kunna få vara på hemmaplan och jobba när man har två små. Mitt mamma hjärta skulle inte kunna klara av att pendla.
 
Nej, nu ska jag sluta att undvika att sova :)
 
Kram!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0