Ja, det kan man verkligen fråga sig.. Inom mig bubblar det en massa tankar, dåliga som bra. Tänker på bemötande av människor, uppskattning, tid. Låter lite rörigt, jag vet.

 

Men just nu så känns det som att jag varken hinner med mig själv, mina barn eller min Markus. Så nu sliter jag röven av mig för att bli klar med några uppgifter för att kunna ta ett lugnt höstlov med mina barn.. Wish me good luck!!!